Arkiv för november 2009
Dags att svälja stoltheten
Jag har försökt dra ut på det här så mycket som möjligt, men i veckor har jag gått och varit orolig för min situation. Jag vet om att många som läser detta aldrig träffat mig, eller ens haft en konversation med mig… Men jag skulle ändå vilja be om en tjänst.
Mitt ekonomiska läge nästan icke-existerande. Om 18 dagar ska jag åka till Genève i Schweiz med Amelia för att delta på ett WIPO(World Intellectual Property Organization)-sammanträde. Partiet har redan betalar resa och boende, allting är bokat men jag är rädd att jag inte kommer ha råd att äta under de 5 dagar jag kommer vara där.
Jag har redan flyttat hem igen, så hemlös eller utan mat kommer jag inte bli. Men jag har varit arbetslös sedan midsommar och kommer inte få mitt första bidrag från försäkringskassan förrens runt efter jul.
Jag måste motvilligt ”göra en Rick” och be om dig om en slant, så att jag ska kunna få möjlighet att uppleva Genève och WIPO. Känner du att du har viljan och plånboken till att donera valfri summa till SEB-kontot 5690 35 252 46.
Detta är en engångs-grej, eftersom jag kommer bidrag från försäkringskassan efter det.
Förutom det vill jag berätta att detta verkligen inte varit lätt för mig att göra. Ultimata stolhet-dödaren är vad detta blogginlägget är. Så att ja.. Tack på förhand, eller vad man ska säga.
(:=~~~~
Tack vare en väldigt generös donation så har jag redan uppnått minimun på vad jag behöver för att kunna överleva där nere. Donationer är alltså inte något nödvändigt längre. Tack igen.
Har du några andra hjärtefrågor än Piratpartiets?
Jag är värdigt värdigt brutalt ärlig i detta inlägget, för att jag bryr mig väldigt mycket. Jag menar ingen person något illa, och jag tycker om i stort sett alla mina partikamrater. Men detta är en viktig fråga, och jag tycker det är viktigt att vi alla är väldigt väldigt brutalt ärliga mot våra medlemmar och väljare.
Det är en fråga som många av kandidaterna får på forumet just. En del svarar att dom har en del hjärtefrågor utanför partiets program, men att dom givetvis kommer fokusera på Piratpartiets frågor och alltid kommer rösta med partiet. Jag tror på att nästan alla skulle rösta med partiet, jag gör verkligen det. Men däremot blir jag med skeptisk till om folk verkligen kommer att fokusera på Piratpartiets frågor.
I över en timme har man på skype diskuterat hurvidare det är okej eller inte att driva egen politik i utskotten, att prata om privata frågor under fikapausen osv. Personligen blir jag väldigt bekymrad över detta. Visst, detta är en viktig diskussion att ha, men jag trodde verkligen att vi skulle vara på samma sida.
Vissa hävdar att prio ett blir att se till att vi ”alltid samarbetar, alltid kommunicerar och är överens i Riksdagsgruppen om vad vi kan jobba för eller ej.” och därefter kommer ”prioriterar piratfrågor i alla lägen. Kommer vi in i riksdagen som Piratpartist så är det naturligtvis piratfrågor vi ska jobba för.”
För mig bli det lite snevridet. Om alla i riksdagsgruppen prioriterar och jobbar med våra frågor kommer samarbetet automatiskt. Jag håller inte alls med om att prio ett ska vara att ta ställning i om det är okej för enskilda personer att driva egna projekt, i partiets namn.
För det första blir det farligt att ta ställning i höger-vänsterfrågor i partiets namn, när vi uttryckligen sagt att vi inte ska det. Oavsett om det är personliga grejer så kommer det inte se så ut, media kommer verkligen inte låta det hända.
För det andra, och den viktigaste punkten, har vi faktiskt inte tid till att bry oss om någonting annat. Kandidater, aktiva, medlemmar, hur mycket tid lägger du idag på att diskutera och debattera internt istället för att jobba med det viktiga, våra frågor?
Jag har suttit i… många, många, många timmar… och läst om ACTA, läckta dokument, bloggar, artiklar osv osv. Jag sitter just nu och väntar på att få gå igenom ett dokument med en jurist för att förhoppningsvis kunna förstå spåket lite bättre, så att jag faktiskt kan prata om det med lite bättre självförtroende.
Tyvärr måste jag säga att jag inte vet många andra som tar sig tid till detta. Jag blir väldigt ledsen över att folk har tappat fokus på bollen. Jag säger inte att vi inte ska ha en stabil organisation, det är väldigt viktigt. Men att sitta och ha diskussioner om hurvidare vi ska få driva annan politik, när vi inte ens kan hantera vår egen politik till 140% gör mig på gränsen till upprörd.
Jag hoppas innerligt att dom personer som kommer in i riksdagen, och i sin tur dom som anställt inte kommer ha det så som vi har det i organisationen nu. 90% interna debatter och 10% fokus på arbetet, om ens det.
Kandidat, om DU verkligen vill jobba med PP’s frågor, om du verkligen vill göra förändring inom våra frågor, tycker jag du ska kolla efter om du innerst inne kommer kunna driva våra frågor, och enbart våra frågor till 140%. Om inte tycker jag du ska lämna plats för folk som faktiskt vill det.
Kontroversiell kärlek
Min käraste dotter/mamma/vän har ett litet problem. Hon är kär och vet inte om hon vill ”komma ut ur garderoben”.
Hon twittrar:
”Om ens kärlek är kontroversiell bör man då uppdatera sin facebookstatus om man har pojkvän? Kommer världen döma mig efter vem jag tycker om?”
Jag förstår att det är läskigt att berätta för världen och veta att alla inte kommer vara okej med det. Men helt allvarligt. Livet är för kort. Jag vet att du kanske inte tycker det alltid, men det är det. Man vill inte ligga på sin dödsbädd och känna att man ångrar saker. Va stolt för den du är, va stolt över att du hittat någon, va stolt över att du är kär och var stolt över den du är kär i, när den personen gör dig till Klara 2.0.
Våga fira det, du vet att vi är många som tycker att du förtjänar all lycka i världen.
<3
Did you say it? ‘I love you. I don’t ever want to live without you. You changed my life.’ Did you say it? Make a plan. Set a goal. Work toward it, but every now and then, look around; Drink it in ’cause this is it. It might all be gone tomorrow
Upprop angående primärvalet
Vi anser att Piratpartiets primärval är en fars och kräver dess upprivning. Just nu har en situation skapats som gör att man ställt män mot kvinnor i partiet på ett högst olyckligt sätt. Vi tycker att det system som skapats är dåligt och direkt kontraproduktivt av följande anledningar:
Man har först skapat ett system som gör det svårare för kvinnor att tacka ja, då många kvinnor tenderar att vilja bli tillfrågade snarare än att framhäva sig själva. På det har man lagt en kvotering som gör att kvinnors kompetens direkt kan ifrågasättas. Ingen vill vara utfyllnad, alla vill bli värderade efter sin unika kompetens och lämplighet. De som vi nu uppmanar att ställa upp kommer inte att känna att de blir uppskattade för sin kompetens, de gör det för att kvoteringssystemet ska fungera.
Piratpartiet säger hela tiden att vi inte vill vara ett mansparti. Men vi börjar i fel ände. Istället för att låta män avgöra vad som är positivt för kvinnor borde de kvinnor som är aktiva i partiet få en mycket mer avgörande röst.
Fungerande grupper kan aldrig skapas med hjälp av en algoritm. Inom områden som personkemi, livserfarenhet och gruppdynamik finns inga ‘hårda’ fakta. Där måste man värdera människors kompetens på ett annat sätt.
Vi har potential att bli ett öppet parti med stor mångfald och olika infallsvinklar. Men då måste vi tänka långsiktigt, inte jaga varenda kvinna vi ser med blåslampa sista kandideringsdagen.
Med detta sagt tror vi att en valberedning hade tagit tillvara på människors unika kompetenser på bättre sätt. Till exempel hade en sådan kunnat se till att vi även fick in mer kompetens och intresse vad gäller patent, det hittills mest eftersatta området bland partiets hjärtefrågor.
Vi är inte för algoritmkvotering, vi tycker att en valberedning skulle ha bedömt på samma sätt som man bedömer geografisk spridning, utbildning, erfarenhet, intresseområden etc. Då hade vi kunnat få en mångfaldig lista med hög kompetens på flera olika områden.
Signed,
Klara Ellström
Ellen Söderberg
Klara Tovhult
Marit Deldén
Victoria Westberg
Sandra Grosse
Isabella Lemoine
Karin Elofsson
Att vara kvinna är en kompetens
Jag är ingen feminist. Den lilla cell av mig som är feminist är begravd långt långt in i mig. Men just nu så gör den där lilla cellen uppror.
Jag är rent ut sagt skitförbannad och jävligt upprörd.
Hela diskussionen börjar med kvoteringssystemet som finns till riksdagslistorna nu. Inte helt oväntat är det få kvinnor som vill kandidera, vi har ju trots allt väldigt få tjejer totalt i partiet. Så när diskussionerna kommer till hur vi skulle kunna lösa problemet, värva fler kvinnor till partiet, svarar jag instiktivt att det behövs fler kvinnor som syns i media. Vi behöver fler kvinnliga partimedlemmar som får ta plats i media.
Generellt fungerar tjejer som så att man vill inte gärna gå in i en mansdominerad värld ensam. Om jag inte hade varit jag, och växt upp med att alltid ha killkompisar omkring mig och varit en av dem, hade jag inte kännt mig som hemma om jag kollade på ett gäng killar som sitter i sina lila piratt-shirts som snackar programering och data. För det första hade det känns hotfullt att de sitter med sina lila t-shirts, som någon slags armé. Precis som att de inte var vanliga människor. För det andra så är jag själv inte särskilt tekniskt kunnig, det är helt främmande för mig. Skillnaden mellan mig och en ”vanlig tjej” är att jag är van vid att ha nördar omkring mig som babblar om saker jag inte alls förstår, men det är helt fine with me. Jag känner mig inte exkluderad. En ”vanlig tjej” hade gjort det.
Vad jag vill ha sagt är.. generellt får generella tjejer bättre kontakt med tjejer.
Anledningen till att jag är upprörd och förbannad är för att jag möter ett sådant motstånd. Ett motstånd som jag tycker är förskräckligt. Det blir genast diskussioner om att det är viktigt att vi inte tar in äggskal till kvinnor och ställer dem framför kameran.
Givetvis är det viktigt att vi aldrig stället ett äggskal framför kameran. Oavsett kön. Men konstigt nog så kommer diskussionen bara när vi snackar om att kvotera in kvinnor. Diskussionen om att inte släppa in idioter kommer alltid bara när det handlar om kvotering av kvinnor. Det är viktigt att vi inte tar in en ”dålig kvinna” istället för en ”bra man”. Det är alltid den diskussionen, bara på det hållet. Precis som att det by default är så att en kvinna skulle göra ett sämre resultat än en av våra IT-nördar i partiet.
Jag tycker det är skamligt. Jag tycker det är fruktansvärt. Jag blir personligt ledsen.
För jag vet att vi har många väldigt duktiga tjejer i partiet, och att deras kompetens gång på gång ska ifrågasättas är helt åt helvete. Att min egen kompetens ska ifrågasättas är åt helvete. Speciellt när jag varenda gång varit i media gjort ett jävligt bra jobb.
Det som försvinner i diskussionen är att det är en fördel, för mig personligen, för oss kvinnor, till och med partiet, att vara kvinna. Vi behöver det perspektivet. Vi behöver den kompetensen. Annars kommer vi alltid vara ett mansdominerat parti som består av finniga IT-nördar.
Tänk på det nästa gång ni börjar ifrågasätta era kvinnliga kollegors kompetens.
Avslutar med ett citat från knappnytt…
Jag tycker det luktar lite oknullad kuk här..
