Jag + riksdagsvalet + nätneutralitet = sant

Jag har under de senaste månaderna velat fram och tillbaka hurvidare jag skulle kandidera till riksdagen eller inte. Efter EU-valet hade jag en lång paus från allting, men var mest på grund av min brist på stabil internetuppkoppling. På vägen tappade jag motivationen till att bry mig. Allt jag såg var interna problem som aldrig verkade ta slut. Men jag övervägde det iaf. Sen när styrelsen presenterade hur allting skulle gå till, en intern tävling, så blev jag ännu mindre motiverad.

Som person gör jag väldigt få saker halvhjärtat. Antingen så gör jag det till 120% eller så struntar jag i det överhuvudtaget. Eftersom jag inte kände att jag orkade bry mig nog att satsa 120% så bestämde jag mig förra veckan för att inte kandidera.

Men sen kom en massa vettiga personer och sa en massa vettiga saker. Ska jag låta interna problem hindra mig från att kämpa för det som är viktigast? Verkligen inte! Min drivkraft kommer ju från att skydda det som jag värnar om mest. Mig själv.

Det kanske låter väldigt märkligt, men jag ska förklara.

När jag började fundera på att flytta upp till Piteå, var frågan om internet en av de absolut första(fanns inget internet i huset). Hade jag inte haft möjlighet att ha internet där uppe hade jag inte flyttat, inte en chans. Min sambo Emil frågade mig om jag inte kunde ”vara lite hardcore och köra utan internet”. Jag svarade med att tokskratta.

När jag glider omkring på mina piraters hemsidor så har många valt att använda deras namn som domännamn, medans jag har mitt internetnick. Jag skiljer inte på Sandra Grosse och Terobi. Det är en och samma person. Det är Sandra Terobi Grosse. Lika mycket som jag är en del av internet så är internet en del av mig. Jag kan inte se hur världen skulle fungera utan internet. Utan internet skulle jag förlora säkert 80% av mina vänner, just för att jag har ingen aning om hur jag skulle kommunicera med dem utan att få en telefonräkning på 5000 kr.

Tidigare var det väldigt ”fel” att spendera dagarna vid datorn. Det va väldigt ”töntigt och nördigt” att spendera en fredagkväll vid datorn istället för att gå på krogen. I vissa delar är det fortfarande så. Bland mina vänner i norrland hade dem väldigt lite förståelse för hur jag kunde sitta vid datorn hela tiden. ”Skaffa dig ett liv” sa Emil ett par gånger. Då fick jag jämföra det med hans jakt. Jakten är det mest värdefulla för honom, han skulle dö för sin jaktlicens(nästan iaf).

Just nu pågår internetdagarna och jag ångrar bittert att jag inte är där, för att se, lyssna och deltaga. Juliagruppen jobbar stenhårt och jag blir ständigt imponerad av deras konstanta byggnade.

Nu tänkte jag försöka göra min del i det hela. Jag tänker kandidera. Jag tänker kämpa den politiska vägen för att bevara ett fritt och underbart internet. Jag tänker kämpa för att se till att andra ser det vackra med internet och dess möjligheter.

Free is beautiful!