Poster taggade Internet

Vad är internet?

Många, inklusive jag själv, pratar om hur viktigt det är att bevara internet. Varför vi borde göra allt vi kan för att stå upp för ett fritt och öppet internet. Men internet är någonting vi alla tar för givet. Det finns ett ordspråk som är ytterst lämpligt i detta blogginlägget. Ordspråket lyder ”Man saknar inte kon förens båset är tomt”.

Det känns som att vi alla behöver en påminnelse om varför vi ska kämpa för internet. Det känns som att en del behöver en påminnelse om varför internet är viktigare än om vi ska höja eller sänka skatten med 0.2%(eller vad det nu kan vara). Det känns som att det är dags att uppskatta internet för allt det har gett oss.

Så vad är internet? Det kan tyckas vara en enkel fråga att svara på för många. Eller kanske inte? Nu när jag tänker efter vet jag själv inte vad jag skulle svara om jag skulle få frågan utkastad till mig. Internet är ju internet. Men sen kommer väl de små grejerna upp. Internet är att gå till banken. Internet är att boka sin resa. Internet är att leta jobb. Internet är att spana in de senaste modeprylarna. Successivt kommer vi till de lite större sakerna. Internet är att hålla kontakten med sina vänner. Internet är att hitta nya kontakter. Internet är att jobba. Internet är att söka efter information. Det är alla saker som är självklara för oss.

Men nu till det stora perspektivet. Vad är internet?

Internet är att gränslöst kunna ta del av all information. Internet är att kunna kommunicera fritt, öppet och obegränsat med vem du vill. Internet är utbyte av levnadsätt och kunskap mellan människor som är flera hundra mil ifrån varandra.

Internet en värld av möjligheter. En värld där allt kan hända och där alla är fria att göra vad de vill.

Internet är ett verktyg. Ett verktyg som gör att du kan komma åt hela världen från din solstol på stranden.

Internet är ett sätt att leva. Ett sätt att leva på ett fritt sätt så att man kan utforska människans sanna potential.

För mig är internet värt precis hur mycket som helst. Det är framför allt värt att skatten höjs eller sänks med 0.2%. I höst är det val, och jag tänker rösta på Piratpartiet.

snelhest

,

Inga kommentarer

ACTA – Inte alls värre än vad jag föreställt mig.

Min rubrik är kanske lite märklig, kan man tycka. Jag menar inte att säga att ACTA inte är en allvarlig sak att ta tag i, tvärtom tycker jag att den är väldigt allvarlig. Men jag vill samtidigt tona den drama som Rick Falkvinge skapade igår på sin blogg, efter att man offentliggjort avtalet som det ser ut idag. Han säger att ACTA är värre än vad vi någonsin föreställt oss. Som jag tidigare skrev, ACTA någonting man ska ta på största allvar, men det är faktiskt inte värre än vi någonsin föreställt oss. I alla fall inte för mig. Speciellt inte efter läckan som kom i januari. För mig är det precis lika illa som jag trodde att det var.

Jag hade tänkt göra ett försök att skippa dramat och hålla mig hyfsat saklig. JuristeN är som vanligt en ängel och har gjort ett fantastiskt jobb med att analysera texten och sedan förklarat för mig vad avtalet innebär. Jag kan börja med att berätta att ACTA, precis som TRIPs, omfattar i stort sett all immateriell egendom så som copyright, trademarks, patent, geografiska indikationer, industriella designer (mönsterrätt bl.a.), topografier av integrerade kretsar och skydd för icke-offentlig information (företagshemligheter).

Kommersiell skala
Precis som i IPRED syftar man i ACTa-avtalet till kommersiell skala istället för kommersiellt syfte. För den normala Svensson-familjen förstår man kanske inte skillnaden. Jag hade inte gjort det om jag inte jobbat med ACTA och IPRED så som jag gjort. Skillnaden är alltså att när man talar om kommersiellt syfte hänvisar man till att man har intentioner att tjäna pengar på att sprida den skyddade produkten. Nu när man istället skriver kommersiell skala innebär det att man behöver bara anses ha skadat rättsinnehavarens inkomst för att kunna be fälld under ACTA-avtalet.

Det farliga med detta är att man inte beskriver hur pass stor spridning som behövs för att det ska anses ha skadat rättsinnehavarens inkomst. Det kan vara allt från delning mellan två personer till 2000 personer. Länderna kommer själva avgöra vad som anses vara kommersiellt eller inte. Just nu finns det rent praktiskt inget skydd för konsumenterna som använder produkter för privat bruk i ACTA-avtalet.

Det är också intressant att länder kommer kunna göra tolkningen att en kopia är samma sak som ett köp. Jag är övertygad om att alla pirater kan skriva under på att de aldrig hade sett alla filmer, eller lyssnat på all musik om vi var tvungna att betala för det. Det skulle de flesta av oss omöjligt ha råd med och det är knappast en chock för någon. Frågan är ju då hur man kan göra den tolkningen.

Tullkontroller
Det har varit många diskussioner om det här med tullkontroller. Många, inklusive jag själv, har spekulerat kring tanken att ACTA ska kräva att all min elektroniska utrustning ska genomsökas så fort jag reser utomlands. Nu är det däremot så att ACTA säger inte att länder ska söka igenom datorer, mp3-spelare etc. Vad det däremot står är att länder FÃ…R lov att undanta din dator eller vad det nu kan vara.

JuristeN säger att man försöker skicka en signal till länder att upprätthålla en så kallad de minimis-regel. En de minimis-regel skulle innebära att enda gången de får lov att söka igenom en dator, extern hårddisk eller vad det nu kan vara, är om det finns synnerliga skäl till att att de innehåller någonting olagligt. Det skulle kunna vara att man har med sig onormalt många hårddiskar eller liknande.

Förmodligen kommer detta innebära att allt förblir som det har varit. USA fortsätter med sin hårda granskning och resor inom EU kommer bli opåverkade. Men jag säger förmodligen. Man vet ju trots allt aldrig och ACTA bidrar inte direkt med någon skydd.

Avstängning från Internet
ACTA nämner faktiskt inte avstäng från internet. Inte direkt. Indirekt är det däremot fullt möjligt. Även utan domstolsbeslut. Som det ser ut nu ligger det två olika förslag. Det ena förslaget ställer inte speciellt hårda krav på internetleverantörerna och kommer därför sannolikt inte leda till att de kommer vilka kontrollera vad deras kunder gör och eventuellt stänga av dem. Enligt JuristeN är det väldigt likt E-handelsdirektivet som säger att en internetleverantör kan inte hållas ansvarig så länge den bara förmedlar data. Det är inte heller olagligt för en internetleverantör att lagra intrångsmaterial så länge de inte vet om det.

Det andra förslaget är däremot mycket hårdare mot internetleverantörerna. Eftersom att man vill kräva ansvar av internetleverantörerna kommer de förstås försöka skydda sig från att bli tvungna att betala skadestånd till rättsinnehavare, genom att kontrollera trafiken och stänga av kunder de misstänker för illegal verksamhet.

Slutsats
Min slutsats av ACTA är ungefär lika luddig som ACTA-avtalet själv. Antingen kommer allting gå helt åt skogen, eller så blir det ingen märkbar skillnad. Vad man vill tro och gissa beror väl helt enkelt på hur mycket förtroende man har för de olika länderna. Men oavsett det, oavsett vad man tycker om fildelning anser jag att man bör vara emot ACTA. Jag vill ändå hoppas att pirater och ickepirater kan enas om att det är långt ifrån okej att man förhandlar om så pass viktiga saker bakom stängda dörrar, att man förnekar allmänheten insyn och att man ljuger för medborgare rätt upp i ansiktet. EU kommissionen gör sig till värre skurkar genom att ignorera den resolution som parlamentet röstade igenom med 633-13.

På lördag håller man i Stockholm en demonstation mot ACTA. Jag tycker att du ska ansluta dig!

Fler om ACTA: ACTA-bloggen, Christian Engström, Michael Geist, Knowledge Ecology International

,

15 Kommentarer

Online/Offline

Igår förmiddag höll jag och Isak Gerson tal för Lunds Ungdomsting. Talet kan du läsa här nedan och så snart Isak har lagt över videon på datorn kommer den publicerad på internet också. Min del av talet baseras på talet jag höll i Malmö i höstas på Malmo09 First popular unConference on eGovernment. Vi använde presentationsprogrammet Prezi, som Jerry använde förra året under mediautbildningen. Älskar det programmet, slår powerpoint fem gånger om.
@Lunds Ungdomsting; Tack för att vi fick komma!
Vad är online-offline?
Finns det en skillnad? Många av oss är uppkopplade till internet via mobilt bredband eller via mobilen. De som inte är det är ändå uppkopplade via telenätet och t.ex. sms. Med flatratesms blir smsande inte alls olikt chattande.
Under Pirate Bay-rättegången förra året sa en av de anklagade, Peter Sunde, att “vi använder inte uttrycket IRL, vi säger AFK. Men nu har vi lyft språkbruket ännu en nivå. Eftersom många av oss mer eller mindre ständigt är uppkopplade är det svårt att säga AFK. Det är väldigt vanligt att man använder Facebook, Twitter och chattprogram via mobilen och netbooks blir vanligare och vanligare. I brist på bättre termer har man börjat använda uttryck som “i köttvärlden” och “utanför internet” om det rummet som brukade vara “den riktiga världen”
Kanske måste vi inse att online-offline inte längre är så mycket av en fråga om det ena eller det andra, utan snarare en gradfråga. En gång var online det speciella, det man gick till datorn för ibland. Kanske bör vi börja tala om offline som undantaget, som egenskapen man måste anstränga sig för att uppnå. För det är långt ifrån självklart för många att överhuvudtaget stänga av mobilen eller sluta se datorn som en självklar och frekvent del av vardagen.

Hur påverkar det oss att vi alltid är online?
Detta gör självklart att vi behöver ställa oss helt nya frågor. Vi måste fråga oss hur det påverkar oss att ständigt vara online? Är det, som föräldrar med flera ger intryck av, något farligt eller slöseri med tid? Eller kommer internets spridning ha liknande effekter som boktryckandet hade? Varför ifrågasätts inte hur mycket tid många tillbringar med böcker, tidningar, reklamblad, skyltläsning och så vidare? Tryckt text har hunnit bli en självklarhet i vårt samhälle, men internet ställer fortfarande till moralpanik.

Internetinvandrare och internetinfödda
När en ny revolutionerande teknik kommer uppstår ett skifte som går i flera steg. Man kan dra en parallell till utvecklingen av bilar. De första bilarna såg precis ut som hästkärror, trots att det inte fanns någon anledning att bygga dem så. Folk var vana vid hästkärrorna och såg ingen anledning att behandla bilen som en bil och inte som en förbättrad hästkärra. Idag har bilen som sådan blivit en självklar del av vårt samhälle och ses inte som ett positivt undantag.
Samma utveckling har man sett med internet. För att göra skillnad mellan de som växt upp med internet och de som fått anpassa sig till skiftet mitt i livet har man myntat uttrycken “digital immigrants” och “digital natives” som brukar översättas till “internetinvandrare” och internetinfödda”. Förutom erfarenheten finns det fler skillnader mellan internetinvandrare och internetinfödda. Internetinvandrare tenderar att se internet som ett undantag i vardagen när internetinfödda ser det som en självklar del. Det gör också att internetinfödda i en större utsträckning kan se internets fördelar.

Access to knowledge
Tidigare har tillgången till kunskap, information och kultur varit väldigt begränsad. Vad som var viktigt att lära sig bestämdes utav skolan, informationen fick man genom tidningarna och musiken man skulle lyssna på bestämdes utav skivbolagen. Till viss del är det väl fortfarande så. Men idag har vi möjligheter som inte funnits tidigare. Med internet och den tekniskautvecklingen har saker förändrats.
Om du vill kan du beredda dina kunskaper om det du är intresserad av. Om du vill kan du själva leta reda på vad som egentligen händer runt en nyhet. Om du vill behöver du inte nöjja dig med utbudet i din lokala CD-affär. Det är din egen vilja som sätter gränser.
Idag har mer än 80% av EUs befolkning tillgång till internet i sina hem, och det blir allt fler. Runt om i världen bygger man ut internet. I utvecklingsländer är det speciellt viktigt just eftersom att deras tillgång till information på det traditionella sättet är begränsad och kostar mer.

Deltagarkulturen
Med internet har det växt fram en deltagarkultur där alla kan vara med. Om vi tar nyheter som ett exempel, behöver man inte längre förlita sig på att tidningar ska leverera dem. Du behöver inte vänta till imorgon för att få reda på vad som händer idag. Du behöver inte förlita dig på att journalister ska ge dig information, du kan skaffa den själv. Du kan förlita dig på dig själv och dina medmänniskor i den digitala världen. Det har utvecklats till någonting som kan kallas för community-baserad journalism. Vem som helst som är intresserad av vad som helst, kan möta upp folk från hela världen och till exempel blogga om det, och senare sprida det vidare genom sociala medier.
Det som är fantastiskt är att alla kan bidra med deras egen version. Man läser, deltar, diskuterar, remixar och skapar sig en egen röst. Idag kan du gräva ner dig i det du tycker är intressant fortare än någonsin tidigare.

Privat-publikt
Det har förts ner på en personlig nivå. Plötsligt kan skvaller som tidigare spreds i slutna rum mun till mun spridas snabbt på sociala medier. Pinsamma händelser, festbilder och information om människors relationer sprids som med vinden över sociala medier som facebook och twitter. Vad som är ännu värre är hur etiken på internet kring spridande av information är så försvinnande liten. När människor är på internet förlorar de förmågan att skilja på privat och publik information.
Vad händer då när den moderata partisekreteraren skriver på facebook hur glad han är över att invandrare städar bort bajs från hans trappuppgång en söndagmorgon? Eller när piratpartiets partiledare raggar efter sex till sin sverigeturne på facebook? Vad händer med människors privatliv när vi ständigt rapporterar om våra relationer genom att ändra relationsstatus på facebook?
Ju mer vi anpassar våra liv till internet desto noggrannare måste vi vara med att skilja på privat och publik information. Information som bara hör hemma i slutna vänkretsar utanför internet bör inte spridas utanför vänkretsen på facebook heller.

, , , , , , , , , , , ,

4 Kommentarer

Den dysfunktionella kapitalistiska staden Genève

Stora, maffiga, lyxiga och höga glashus. Mängder med människor. Extrema priser. Kostymer. Bra service. Trevliga människor. Det är Genève. Trodde jag.

Efter att ha varit i Genève i ca 36 timmar märker jag hur min bild inte alls stämmer in.

När vi anlände på centralstationen igår blev jag förvånad över hur sunkigt det var. Klev ut ur byggnaden och fick en känsla av väldigt låg standard. Vi mötte upp Kars från organisationen FFII för att äta lunch ihop. En kebabmacka, av något slag. För 70 kr.

När vi hittat till The Main Youth Hostel kollade vi på prislistan. 250 spänn, för en natt i ett rum som man delar med fem andra personer. Dusch och toalett delar man med många fler. Nämnde jag att man inte får tillgång till internet? Nej det kostar extra. 70 kr för fyra timmar.  Men det var det billigaste vi kunde hitta. Sen borde det väl inte vara så svårt att hitta ett fik i närheten som bjöd på internet. Trodde vi.

Efter en längre powernap bestämde vi oss för att ge oss ut på jakt efter internet. Jag gick omkring med min kära mini-pc och tryckte på uppdatera varannan minut. Fanns ju hur många öppna nätverk som helst! Men jo juste det. Man var tvungen att betala för att ansluta. Överallt. Men okej, vi var på den ”skräpiga” sidan av staden. Vi går till andra sidan*.

Nu promenerade vi omkring alla fina byggnader, i över en timme. Inget internet någonstans. Vi hittar till och med till ett bibliotek. Inte ens där får man internet. När vi hittat till WIPO byggnaden (och ingången) får vi internet. Men det är inte optimalt. Svag anslutning. nu hade vi hunnit bli less och bestämde oss för att gå tillbaka till vårt hostel. Det var värt att betala 70 spänn så att vi skulle kunna fortsätta vår jakt på ett gratis boende osv. Men när vi väl betalat och skulle börja använda internet, så var det dåligt. Man kopplades från lite då och då, men tiden användes fortfarande.

Inte ens när man betalar får man bra internet.

Det är tydligt att de inte har förstått grejen med att välfärden börjar vid 100/100. Schweiziska Piratpartiet har en hel del arbete framför sig.

En annan grej är att personalen på vårat hostel inte var världens trevligaste. De kunde ignorera en i en halvtimme, fiffla i papper och titta bort när man ville få hjälp.

Slutsatsen blir då alltså att det bor betydligt färre människor här än vad jag förväntat mig. Staden är uppdelad i en fancy del och en sunkig del. Det är dyrt, men inte överdrivet dyrt eftersom vi fick en rejäl lunch hos WIPO för 70 kr. Folket från WIPO mötet är väldigt trevliga och gillar pirater.

Ska du åka till Genève, förvänta dig då inget internet. Det har dem inte råd att bjuda på. Det finns inte heller några eluttag någonstans. Oversized säten finns det däremot gott om.

*Det är en tydlig skillnad beroende på vilken sida av centralstationen man är. Ena sidan är ganska sunkig, medans den andra delen är väldigt fancy. Det är den delen där alla internationella organisationer håller hus.

, ,

7 Kommentarer

Ska google lämna Kina?

Google skriver idag om attacker mot dem och att det kan leda till att de lämnar Kina.

Under attacken mot google ska man ha kommit åt mängder data och lösenord, i försök att komma åt kinesiska aktivister. Detta ska då ha blivit droppen för Google som nu säger att de ska se över sina affärer med Kina, där de tidigare gått med på att följa Kinas vilkor.

Nu vill Google alltså inte längre censurera sin tjänst vilket kan leda till att Google lämnar Kina och stänger ner sina kontor i landet. Diskussioner och förhandlingar kommer ta plats under de närmsta veckorna.

These attacks and the surveillance they have uncovered–combined with the attempts over the past year to further limit free speech on the web–have led us to conclude that we should review the feasibility of our business operations in China. We have decided we are no longer willing to continue censoring our results on Google.cn, and so over the next few weeks we will be discussing with the Chinese government the basis on which we could operate an unfiltered search engine within the law, if at all. We recognize that this may well mean having to shut down Google.cn, and potentially our offices in China.

Är detta ett sant datalove-statement från Google, eller är det mest en markering att man inte jävlas med dem? Hur kommer detta i så fall att påverka Sverige, EU och resten av världen?

Vi väntar med spänning..

, , , ,

8 Kommentarer